Beatrice Eli - Die Another Day
View
Beatrice Eli - Moment Of Clarity
View
Beatrice Eli - Girls - Dante Remix
View
Beatrice Eli - Girls
View
Beatrice Eli - It's over EP
View
BEATRICE ELI - MOMENT OF CLARITY
View
Beatrice Eli - Girls
View
BEATRICE ELI FÅR MUSIKFÖRLÄGGARNAS STIPENDIUM!
Read
Beatrice Eli kammar hem fina recensioner
Read
Beatrice Eli på Kentfest
Read

Beatrice Eli

Beatrice Eli - Girls - singel 2014-03-21

"Girls bygger på ett beat Beatrice Eli gjorde under en tung period av skrivkramp.
Det är en låt om sexualitet, åtrå och ärlighet från ett perspektiv som är underrepresenterat i popmusik.
- Jag kan bli så uppslukad av saker, jag arbetade så hårt med den här låten, knarkade bara den i en månad.
Nu känns det som att jag gjort nåt jag aldrig gjort förut, den här låten är fruktansvärt
viktig och speciell för mig.
Beatrice Eli släppte sin debut EP It’s over 2012. EP:n hyllades bland annat av The Guardian och
Pitchfork Media samt utsågs av Nöjesguiden som en av årets bästa skivor:
”Debut-EP:n må vara kort, men är fylld med så imponerande textförfattande,
och vackert melodiös melankoli som knyter sig som en smärtsam rosett
kring bröstet på en, att vi inte vågar göra annat än att hoppas att årets debutant följer upp
detta med ett helt album 2013”.

------

”Du kan ju sjunga!”

Tidigare hade den då 13-åriga Beatrice Eli bara tagit ton tillsammans med sin mamma hemma i lägenheten i ett av trevåningshusen i Farsta. Hon började visserligen dansa redan som femåring och hade länge älskat att röra sig till musiken – oftast hiphop eller R&B – men nu tog hon för första gången mod till sig och sjöng inför några överraskade klasskompisar.

Stenen var i rullning.

 När det några år senare var dags att söka sig vidare efter avslutad grundskola valde Beatrice Eli musikgymnasium och snart började hon också skriva sina egna låtar.

– Jag ville lära mig att göra allt själv och ville inte bara vara någon som kom in och sjöng någon annans låt. Efter gymnasiet köpte jag en ministudio och började göra beats. När jag bestämmer mig för någonting så vill jag att det ska hända på en gång, men det krävs mycket jobb för att få till det, säger hon.

Beatrice är född 1987 och fick en stor del av sin musikaliska uppfostran via MTV och de amerikanska soul/R&B/hiphop-videor som kanalen serverade. Visst visades det även en del rock men för en ung tjej som uttryckte sig via dansen var gitarrband som Oasis, av naturliga skäl, inte lika intressanta. Vid sidan av den inflytelserika musikkanalen växte hon även upp med föräldrarnas favoriter Nina Simone och Stevie Wonder, två artister som ständigt spelades på stereon där hemma.

– Nina Simone är hundra procent känsla och det är det som är grejen. Det känns när hon sjunger. Mina föräldrar hade inte många skivor hemma, det var väl ungefär fem plattor som spelades hela tiden, men tack och lov var det i alla fall fem riktigt bra album, skrattar hon och tillägger att hon under gymnasietiden drömde om att bli jazzsångerska.

– Jag var besatt av jazz under den tiden och älskar fortfarande Billie Holiday och de andra stora sångerskorna, men jag tröttnade på att sjunga det.

 

Istället präglas musiken hon spelar in i dag av den soulstänkta hiphop hon älskade som liten. Uppmärksammade låten ”The Conqueror” fick tidningsredaktioner, bloggare och musiclovers i både Storbritannien och Sverige att imponeras av 25-åringen med den stora rösten. Men det är först nu det börjar, på riktigt. I dagarna släpps första EP:n ”It’s Over” och en albumdebut väntar runt hörnet. 

– Det är jättekul och samtidigt lite nervöst. Jag har jobbat med Daniel Ledinsky och Saska Becker vilket känns extremt bra. Vi har hittat någonting speciellt och jag känner mig väldigt trygg. Jag är glad att jag inte fick ut en skiva när jag var 19. Den hade aldrig blivit så här bra.

 ”De gånger jag gjort en låt jag är nöjd med kan jag vara hög på den känslan under flera dagar efteråt.”

 Vid årets upplaga av Way Out West uppträdde hon på en av Göteborgs klubbar och drömmen är självklart att åka jorden runt och sjunga för en stor och entusiastisk publik. Det är en dröm hon som bekant delar med väldigt många andra, men det är inte många debutanter som jobbar lika disciplinerat och målmedvetet. Och det är fortfarande bland melodier och beats hon tillbringar all sin vakna tid, vare sig hon är i London eller i Stockholm.

       Det är nästan som en psykos, men… Det här är verkligen det enda jag vill göra.

 

Back